kl:16:30 Lördagen den 6/2 Skrivuppgift:Mycket väsen för ingenting

Nils, som kallas för Nisse är en kille på tolv år, han och hans kompisar Rick och Mattias har precis slutat skolan för dagen och tänkte ta vagnen till torget.
När dom står vid hållplatsen börjar det plötsligt att regna, från klar himmel kommer en sturt skur, helt oväntat.
Dom går in och ställer sig i kuren och står där tills vagnen äntligen kommer.
Väl framme på torget tar dom en sväng förbi McDonalds, krubbet i bamba var ingen hitt, så nu blir det en cheesburgare för tio kronor samt en is kall milkshake, alla tre tar samma.
När killarna är klara bestämmer dom sig för att gå till butrix, deras favvo affär som dom gillar allra mest, det finns massa roliga saker och så farligt dyrt är det inte heller.
Dom kollar runt lite.
Efter en stund hittar Mattias en kul grej och ropar till sig både Nisse och Rick.
Det låg redan en utanför förpackningen som dom länge stod och kolla och klämde på.
Den ser verklig ut och den känns så som jag kan föreställa mig att dom känns på riktigt. Alla tre tänker samma tanke - Wilma
Wilma är Nisses hund, en helvit pudel med en söt liten skär nos.
Dom bestämmer sig för att köpa den. Dom skramlar i hop sina mynt och lägger dom för att betala. Nisse bor på gångavstånd från torget, så på vägen hem planerar dom hur dom skall gå tillväga, Wilma har sin roll i det hela men det är Nisses mamma som dom ska driva med och spela ett spratt. När dom kommit innanför dörren ropar Nisses mamma glatt hej utifrån köket, hon lagar mat. Alla tre tar av sig ytterkläderna och kilar in på Nisses rum. Dom sätter sig och diskuterar och kan knappt hålla sig för skratt, dom bestämmer att Rick får fixa ut föremålet på mattan. Dom kikar ut, kusten är klar.
Rick smiter ut i vardagsrummet där Wilma ligger i soffan på sin vanliga plats, han slutför uppdraget, sen snabbt tillbaka in på rummet igen.
Wilma reser sig upp, sträcker lite lätt på sig och hoppar ner på golvet sedan går och nosar på saken sm ligger på mattan, klart att hon undrar vad det är. Wilma börjar skälla, och killarna på rummet hör hur Nisses mamma kommer rusande- fnizz, fnizz
Allt går som planerat.
Dom hör ett skrik i från vardagsrummet och Nisses mamma utbrister- Nils kom hit, kom och se vad din hund har ställt till med, just på den nya persiska mattan också, vad tror du att din pappa skall säga när han kommer hem och ser fläcken från resterna av den där.
Nils går ut till sin mamma, han försöker spela allvarlig men det är inte lätt, Mattias och Rick kommer efter med stora leenden på läpparna, Nisses mamma säger -Alltså seriöst, förstår ni inte allvaret i det hela?
Rick böjer sig ner och tar ett stadigt grepp om bajskorven, han sträcker ut handen och är påväg att ge den till Nisses mamma, då fattar hon.
Alla fyra börjar gapskratta, tillockmed Wilma ser ut att le en smula.
Mycket väsen för ingenting!

kl:05:10 Torsdagen den 4/2 Skrivuppgift:En flygande matta

Jag ser dig djup i ögonen och frågar, vill du följa med?
Du undrar var jag ska, jag svarar, jag ska till landet långt långt borta, där ingen är som du och jag.
Du ser tveksam ut och ställer åter en fråga, kommer vi tillbaka?
Jag ler med glimten i ögat och svarar, detta är ett erbjudande som du bara inte kan motstå, och ja vi kommer tillbaka, en dag när månen och solen lyser tillsammans, på en stjärnklar himmel mitt på dagen, vi kommer tillbaka en dag då allt ställts till rätta, när människor skrattar och gråter av renaste glädje, när gräset blommar och bladen på träden verkligen lever.
Vi kommer tillbaka med minnen som vi kan leva på länge.
Har du fått svar på din fråga?
Hon svarar, ja, och jag vill men är samtidigt osäker, skall jag bara lämna allt, inte ens ta adjö av min mor och far?
Jag kollar bort ett ögonblick, ser ut mot horisonten och säger-
Du har allt att vinna, dina föräldrar väntar dig när du kommer åter till den plats som du kallar hemma.
Du ser på mig och undrar-
Hur tar vi oss dit?
Jag förstår på tonläget i din röst att du fortfarande inte har bestämt dig, samtidigt som jag ser ivern i din ögonvrå när du kisar emot mig.
Jag känner hur solens varma strålar bländar oss båda, jag svarar och pekar mot vårt färdmedel, en flygande matta