Jag passerar grindarna och kommer in på hemmaplan, mycket folk idag. Skall snart gå på mitt pass, allt känns lugnt men jag vill ändå ta en cigarett innan jag byter om till mitt andra jag.
Tar några snabba bloss, fimpar och går in och slänger igen dörren bakom mig.
På med kläderna,drar åt resåret lite extra på mina randiga byxor, på med sminket,och sen pricken över iet min röda nos, vilken förvandling, en äkta clown växer inte på träd. Det är nästan lite skrattretande, jag ser bättre ut nu än innan jag klev in genom den rosa färgade dörren. Det är något mystiskt som sker när jag kommer in i min loge, får en behaglig känsla, vill bara skratta, dra ett skämt och vara allmänt humoristisk. Jà! jag är redo att bemöta min publik, skratt eller gråt, anything! Kommer ut som en ny människa. Ibland känns livet som en enda stor karusell.
onsdag 27 januari 2010
Skriv uppgift: Nycklarna
Vi slängs hit och dit vi åker fram och tillbaka, upp och ner, hamnar här och där och Gud vet var, titt som tätt försvinner vi och vi ligger på de mest otänkbara platser, vi bara ligger där och har riktigt kul när vi hör hur Jessica letar efter oss.
Är vi inte i den ena väskan så är vi i den andre, eller också i någon av jackfickorna. Ofta har vi det ganska mysigt där vi ligger, bland hårband, pennor och diverse saker.
Vi fick tillökning för ett tag sedan, den har ett litet guldband på sig så den måste känna sig extra speciell. Den används inte så ofta men har ändå en viktig roll i det stora hela.
Vi känner oss alltid lika viktiga, hon lämnar sällan lägenheten utan oss och vi hänger med på det en äventyret efter det andra.
Idag glömde hon oss dock, vi ligger här hemma och hon har nog ingen aning om vart vi är.
Utan henne kan vi inte göra så mycket, om ingen annan kommer och lägger vantarna på oss.
Nu tar vi det lugnt, checkar läget, slappar, det är helt okej faktiskt.
Undrar när hon kommer hem.
Är vi inte i den ena väskan så är vi i den andre, eller också i någon av jackfickorna. Ofta har vi det ganska mysigt där vi ligger, bland hårband, pennor och diverse saker.
Vi fick tillökning för ett tag sedan, den har ett litet guldband på sig så den måste känna sig extra speciell. Den används inte så ofta men har ändå en viktig roll i det stora hela.
Vi känner oss alltid lika viktiga, hon lämnar sällan lägenheten utan oss och vi hänger med på det en äventyret efter det andra.
Idag glömde hon oss dock, vi ligger här hemma och hon har nog ingen aning om vart vi är.
Utan henne kan vi inte göra så mycket, om ingen annan kommer och lägger vantarna på oss.
Nu tar vi det lugnt, checkar läget, slappar, det är helt okej faktiskt.
Undrar när hon kommer hem.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)